blandbebis.blogg.se

Hej allihopa.

 

Livet rullar på i snabb takt.

Caspian blev 9 månader idag. Han står upp emot allt, kryper, river ner allt och säger mamma som ett mantra.

Han är för det mesta glad och på gott humör, älskar mat och allt ska vara hemlagat, annars vägrar man äta. Jag har hittat en klämmis med Lasagne som han tycker om, men annars icke. 

 

Vi har pratat om en till bebis länge. Redan i bilen hem från bb pratade vi om att vi vill ha fler tätt. Gärna direkt. Jag fick lite komplikationer efter förlossningen som gjorde att vi helt enkelt inte kunde ha sex.

Nu har jag fått hjälp och det gör inte längre ont. Vi har försökt lite halvhjärtat men flera månaden tog vi det på allvar. Det blev ingen plus dock.

Jag minns min hets förra gången. Jag minns också mitt missfall jag fick innan Caspian kom. Det var tufft. 

Jag vill försöka ta det lugnare denna gången och tycker att balansen finns där. 

Jag vill, men jag är lugnare denna gången. Mer harmonisk inför processen.

Men jag har beställt hem ägglossningstester för att lokalisera ägglossningen. Mina cykler är mellan 31-37  dagar, alltså väldigt lång. Det är svårt att hitta exakt när ägglossningen sker.

Vi får se när det tar sig.

 

Jag har inte skrivit så mycket här. Det är svårt när man är med i olika grupper på fb där man får snabba svar. Man skriver liksom allt där. 

Men jag ska ta upp det igen är tanken.

 

Nu börjar snart analyserande av ägglossningstester, symptom osv. Känns lite spännande! Faktiskt precis lika spännande som förra gången. 

 

Jag hade en halvbra förlossning. Från första värken till han var ute tog bara 7 timmar och 20 minuter.

Jag är lite osäker på hur allt hanterades här i Växjö. Finns en hel del missar i journalen och framförallt i bemötandet. Känns förjäkligt när inte barnmorskan i telefon tror på en. Även om jag var förstföderska (normalt tar det längre tid) och bara hade haft värkar i 3 timmar så hade jag trots att 5 värkar på 10 minuter. När man då får höra att man ska ta Alvedon och en dusch så känns det inte helt okej. När man har 3 värkar på 10 10 minuter så ska man ju åka in.

Iaf, det var hemskt. Här hemma satt jag och var övertygad om att det var förvärkar för det sa ju barnmorskan i telefon, till min man sa den ena att detta skulle ta flera timmar....... Kl 08-nångting kom jag in och var öppen 10 cm med krystvärkar.

Flera timmar, jo, ellerhur. 

Hur jag litade på min magkänsla och tjatade till oss 3n kontroll. Annars hade väl plutt kommit här hemma.

 

Jag går på Aurorasamtal hos barnmorskan som skrev ut oss från bb inför nästa förlossning. Hon är underbar! 

Vid nästa förlossning är det vanligt att tiden halveras jämfört med första förlossningen. Det är vad hon räknar med, minst.

Alltså 3 timmar från första känning till bebis är ute. Sen kan det ju ta längre tid men även snabbare.

Jag får iaf inte vänta hemma nästa gång utan ska åka in på första känning. Hon är så noggrann trots att jag inte ens är gravid än. Men det skänker ju såklart en trygghet inför att våga bli gravid igen.

Att föda barn är häftigt! Det är något vi båda ser framemot och vill uppleva igen. Jag är inte rädd för att föda men jag är rädd att bli bemött på samma vis igen. Det är där Aurorasamtalen och mottagningen kommer in i bilden och ser till att detta inte kommer att ske. Det kommer även stå tydligt i min journal vilka som får och inte får närvara vid nästa förlossning.

Alla behöver denna fina barnmorska i sitt liv!

 

Ja. Det var allt för denna gång.

 

Vi hörs.